Hashira-e - Pelartryck

Hashira-e, pelartryck, är en term som refererar till formatet, till mycket långsmala tryck. Långsmala på höjden. 

Många av ukiyo-e-konstnärerna provade att göra pelartryck. Isoda Koryusai är speciellt känd för detta. Men det finns hashira-e av många av de stora namnen: Harunobu, Okumura Masanobu, Toyokuni I, Kiyonaga, Utamaro, Hokusai, och många fler. Medan den långsmala formen bjuder specialla kompositionsproblem och kan vara ganska effektfull då den utnyttjas väl, gör den sig inte särskilt bra på en bildskärm. Vi ska emellertid titta på några hashira-e.

Ishikawa Toyonobu

Courtesan of Osaka, Left Sheet of a Triptych (Sanpuku tsui, Ôsaka, hidari)

1745

Harunobu

Taoist Immortals Spying on a Young Beauty

1768

Kikugawa Eizan

Shoki

1740-1750

Utagawa Toyokuni I

1790

Isoda Koryusai

Courtesan Imitating Guan Yu (Kan'u)

Isoda Koryusai

Courtesan Strolling with Child Attendant

1773

Kitagawa Utamaro

The Lovers

1780

Kitagawa Utamaro

Mother and Child

Kitagawa Utamaro

Komurasaki of the Miuraya and Shirai Gompachi (Miuraya Komurasaki Shirai Gompachi)

ca. 1800

Utagawa Kunisada

Bijin

1844

Genji Monogatari & Genji-e

Genji Monogatari, Historien om Genji, kallas ofta för världens första roman. Den skrevs ca 1000 e.Kr. av en japansk hovdam, Murasaki Shikibu. Berättelsen är fiktion, men den skildrar i själva verket livet under Heianperioden och vid det japanska Heian-hovet, och är en källa till kunskap om tidens seder och smak.

Heianperioden var ungefär  794-1185 e.Kr.

Scener från Genji Monogatari var ett populärt motiv för ukiyo-e-konstnärerna. Subgenren kallas Genji-e. Då inkluderas scener från olika samtida parodier på romanen också; inte minst den populära Nise Murasakai Inaka Genji, ibland förkortat till Inaka Genji.

Här följer några exempel på Genji-e.

Kikugawa Eizan

Clearing Weather of Hanachirusato (Hanachirusato no seiran)

Tsukasa of the Ôgiya, kamuro Akeba and Kochô

Från serien Eight Views of Genji (Genji hakkei)

1817-1823

 Kikugawa Eizan

Momiji no ga

Från serien Eastern Figures Matched with the Tale of Genji (Azuma sugata Genji awase)

1818-1823

Utagawa Hiroshige

Wakamurasaki

Från serien The Fifty-four Chapters of the Tale of Genji (Genji monogatari gojûyon jô)

1852

Utagawa Kunisada

Chapter. 10, Sakaki

Från serien The Color Print Contest of a Modern Genji (Ima Genji nishiki-e awase)

1853

Utagawa Kunisada II

No. 26, Tokonatsu,

Från serien Lady Murasaki's Genji Cards (Murasaki Shikibu Genji karuta)

1857

Ochiai Yoshiiku

Imayo Nazorae Genji no. 18

1863

Toyohara Kunichika

Genji Goju-yo Jo - No. 38 Suzumushi

1884

Tsukioka Yoshitoshi

The ghost of Yûgao

1886

Musha-e - Krigare

Musha-e betyder "bild av krigare", vilket innebär samuraier eller andra krigare från historia, litteratur eller legender. Kuniyoshi är den som mest förknippas med det begreppet och han är den store musha-e-mästaren. Det betyder dock inte att han är ensam i genren, även om han är dess stora dominant.

Här är några exempel på musha-e.

Utagawa Hiroshige

Taira no Kiyomori

1845

 Kunisada

Chinzei Hachiro Tametomo

ca. 1825

 Kuniyoshi

Haigô Gozaemon Hisamitsu

Från Taiheiki eiyû den

1848-1849

 Kuniyoshi

Hakkwaja Yôshun

Från Tsûzoku Suikoden gôketsu hyakuhachi-nin

1845-1853

Kuniyoshi

Nyûunryû Kôsonshô

Från Tsûzoku Suikoden gôketsu hyakuhachi-nin
1845-1853

Aizuri-e - Blåa Tryck

Aizuri-e betyder "blå tryckt bild" och termen används om japanska träsnitt tryckta helt i blått eller där blått dominerar kraftigt. Analogt till aka-e och rött.

 Sawa Sekkyô, Vit Falk i Tall, ca. 1800

Utagawa Kuniyoshi, Favourite Customs of the Present Day

Vänsterpanelen av en triptyk, ca 1850

Under 1820-talet började man importera preussiskt blått från Europa och fick därmed tillgång till ett blått pigment som var överlägset de blåa växtpigment man tidigare varit begränsad till. Preussiskt blått var klarare och kunde tonas på ett helt annat sätt. Bland annat användes det flitigt i Hokusais och Hiroshiges landskap, där de tonade färgen i himmel och vatten. Men det är i allmänhet inte fråga om aizuri-e, eftersom blått inte dominerar totalt i de bilderna. Hokusais berömda Under Vågen Utanför Kanawa är däremot ett exempel på användningen av preussiskt blått.

Två landskap som dock verkligen kan kallas aizuri-e följer nedan.

Hiroshige II, Kinryuzantemplet i Asakusa

Mitten av 1800-talet

Utagawa Kunisada, En bild av Akashiviken, ca. 1835

Sist vill jag lägga till två träsnitt som ligger på gränsen att kallas ukiyo-e. Konstnären är Kobayashi Kiyochika. Han faller lite utanför ramen eftersom hans produktion kom till efter Meijirestaurationen, men vi behöver inte vara så petiga med det och han brukar räknas till ukiyo-e. Träsnitten är bra, och ett utmärkt exempel på användningen av blått. Här tittar vi på två framställningar av nattstämning. Det är Nattscen vid Sumidafloden respektive Nattligt tempelbesök.

Okubi-e 2

(Fortsättning på Okubi-e 1)

I Osaka 1840 började Utagawa Sadamasu göra okubi-e i litet format och i små, privat distribuerade upplagor. Han använde det mest förstklassiga material som stod till buds, och gjorde verkligt exklusiva saker. Ett bra exempel är hans Kataoka Ichizo som Mitsuhide Akechi, från 1841. Ett mästerverk i sitt slag.

Sadamasu, Kataoka Ichizo som Mitsuhide Akechi, 1841

Det stora geniet av Osakakonstnärerna var Konishi Hirosada. Se på det här porträttet av Onoe Tamizo II som Torii Matasuke. Skådespelaren framställer en hederlig man som blivit lurad att göra något som nu dömer honom till självmord.

Hirosada, Onoe Tamizo II  som Torii Matasuke

Konstnärerna måste vara försiktiga. 1840 kom lagar, som helt förbjöd skådespelarporträtt. De var tvungna att maskera porträtten som illustrationer eller annat, och träsnitten tillverkades i små osignerade och diskreta upplagor. 1847 luckrades lagen upp, men formatet kom att bibehållas genom den sista blomstringen av okubi-e, på 1860-talet, genom konstnärer som Utagawa Kunisada och Toyohara Kunichika. Med dem flyttades centrum återigen till Edo (dåtidens namn på Tokyo).

Kunisada, Ichikawa Danzo VI as Kakogawa Honzo, 1860

Kunichika, Kawarazaki Gonnosuke as Daroku, ca 1869