Kachô-e - Flora och Fauna

I japansk kultur finns en inneboende respekt för naturen, som alltid varit ett självklart motiv i konsten. Kachô-e, eller kachô-ga, betyder helt enkelt avbildning av flora och fauna, mer speciellt brukar det betraktas som blom- och fågelstudier. Inom ukiyo-e och träsnittskonsten finns kachô-e som en speciell subgenre. Utamaro's Momo chidori kyôka awase, ett album med kachô-e, anses vara mästerverket inom genren, men många av träsnittsmästarna ägnade sig åtminstone till en del åt dessa motiv.

Nishimura Shigenaga

Mandarin Ducks, Iris, and Arrowheads

1730

Isoda Koryusai

Falcon on Perch

Isoda Koryusai

Pomegranate and Two Birds

ca 1770

Isoda Koryusai

Pheasants Under Flowering Cherry Tree

ca 1770

Kitagawa Utamaro

Butterfly and Dragonfly (Chô and Tonbo)

Från Picture Book of Selected Insects with Crazy Poems (Ehon Mushi Erabi)

1788

Keisai Eisen

Summer

1820

Hokusai

Japanese Nightingale and Spray of Roses

1832

Hokusai

Two Cranes and Sunrise

Kobayashi Kiyochika

Persimmon tree and a pair of Greenfinches

Aizuri-e - Blåa Tryck

Aizuri-e betyder "blå tryckt bild" och termen används om japanska träsnitt tryckta helt i blått eller där blått dominerar kraftigt. Analogt till aka-e och rött.

 Sawa Sekkyô, Vit Falk i Tall, ca. 1800

Utagawa Kuniyoshi, Favourite Customs of the Present Day

Vänsterpanelen av en triptyk, ca 1850

Under 1820-talet började man importera preussiskt blått från Europa och fick därmed tillgång till ett blått pigment som var överlägset de blåa växtpigment man tidigare varit begränsad till. Preussiskt blått var klarare och kunde tonas på ett helt annat sätt. Bland annat användes det flitigt i Hokusais och Hiroshiges landskap, där de tonade färgen i himmel och vatten. Men det är i allmänhet inte fråga om aizuri-e, eftersom blått inte dominerar totalt i de bilderna. Hokusais berömda Under Vågen Utanför Kanawa är däremot ett exempel på användningen av preussiskt blått.

Två landskap som dock verkligen kan kallas aizuri-e följer nedan.

Hiroshige II, Kinryuzantemplet i Asakusa

Mitten av 1800-talet

Utagawa Kunisada, En bild av Akashiviken, ca. 1835

Sist vill jag lägga till två träsnitt som ligger på gränsen att kallas ukiyo-e. Konstnären är Kobayashi Kiyochika. Han faller lite utanför ramen eftersom hans produktion kom till efter Meijirestaurationen, men vi behöver inte vara så petiga med det och han brukar räknas till ukiyo-e. Träsnitten är bra, och ett utmärkt exempel på användningen av blått. Här tittar vi på två framställningar av nattstämning. Det är Nattscen vid Sumidafloden respektive Nattligt tempelbesök.