Hotei

Hotei är en av lyckans sju gudar. En vällvillig, fet man som värnar om barn och dessutom i modern tid är bartendrars och restauratörers skyddspatron. Han bär en säck som aldrig blir tom, från vilken han ger mat och gåvor till behövande. Hotei är känd som en skrattande, fet Buddha. Ursprungligen var han troligen en verklig person: den kinesiske vandrande munken Budaishi, som dog år 917. Han anses ha varit en inkarnation av Bodhisattva Maitreya, eller på japanska, Miroku.

Hotei förkommer ganska mycket som motiv i ukiyo-e. Vi ska se på några exempel.

Hokusai

Hotei Smoking his Pipe

Från The Picture Book of Realistic Paintings of Hokusai (Hokusai shashin gafu)

ca 1814

Kitagawa Utamaro

Hotei Playing Ken with a Young Woman

from an untitled series of the Seven Gods of Good Fortune (Shichifukujin)

Okumura Masanobu

Hotei, Ebitsu, and Daikoku play music for two dancing boys

Kikugawa Eizan

Making Bubbles

1840-1850

Okumura Toshinobu

Hotei Holding a Bag with Chinese Children Inside

Katsukawa Shunsho

Hotei carrying a youth on his back

Ogata Gekkō

Hotei at Kawagoe

Tsukioka Yoshitoshi

Moon of Enlightment

ca 1886

Hägerjungfrun - The Heron Maiden - Sagi musume

Hägerjungfrun (The Heron Maiden - Sagi musume) är en japansk folksaga som givit motiv till många japanska konstverk, både bildkonst och teater. Det här är berättelsen i korthet:

En ung man finner en skadad häger, som han tar hem och vårdar tills den är frisk igen. När den är återställd ger den sig av och flyger bort.

Efter en tid möter mannen en flicka som han förälskar sig i och gifter sig med. De är lyckliga i sitt liv tillsammans, och som försörjning väver hustrun ett dyrbart sidentyg som mannen säljer. Men det finns en begränsning: mannen får aldrig se sin hustru medan hon väver. När han inte kan låta bli att smygtitta, ser han en vävande häger. Framför hans ögon förvandlas hägern till hustrun. Förtrollningen är bruten! När mannen har sett hennes hemlighet, måste deras liv tillsammans komma till ett slut och hon måste lämna honom. Hon bjuder honom adjö, och ger sig av med en svärm hägrar.

Harunobu gjorde flera tryck på det här temat.

Harunobu

The Heron Maiden (Sagi musume)

1769-1770

Harunobu

Lovers Sharing an Umbrella

1760-talet

Harunobu

Beauty under an Umbrella in the Snow

1766-1767

Utamaro inspirerades också av Hägerjungfrun.

Utamaro

The Heron Maiden (Sagi musume)

Från serien An Array of Dancing Girls of the Present Day (Tôsei odoriko zoroe)

1793-1794

Hägerjungfrun i teater frestade naturligtvis till yakusha-e. Här är två skådespelarporträtt av Katsukawa Shunshō.

Katsukawa Shunshō

 The Actor Segawa Tomisaburo I as the Heron Maiden (Sagi Musume)

1774

Katsukawa Shunshō

Segawa Kikunojo III as a Heron Maiden (sagi musume) in the snow

Den främste tolkaren av Hägerjungfrun inom ukiyo-e är nog ändå Isoda Koryusai. Observera att den fjärde bilden är en målning, inte ett träsnitt.

Isoda Koryusai

Sagi-musume - Furyu Naga-uta Hakkei - The White Heron Girl

1760-1780

Isoda Koryusai

Sagi-musume rakugan - Furyu Naga-uta Hakkei - White Heron Girl

1760-1780

Isoda Koryusai

The Heron Maiden (Sagi musume)

Isoda Koryusai

Winter, from Beauty of the Seasons

Sent 1700-tal

Målning på siden

Det sista exemplet blir från en av de allra sista ukiyo-e-mästarna, Tsukioka Yoshitoshi.

Tsukioka Yoshitoshi

The Heron Maiden

Folksagan om Hägerjungfrun fortsätter att inspirera japanska bildkonstnärer ända in i nutid, men det faller utanför ukiyo-e.

Genji Monogatari & Genji-e

Genji Monogatari, Historien om Genji, kallas ofta för världens första roman. Den skrevs ca 1000 e.Kr. av en japansk hovdam, Murasaki Shikibu. Berättelsen är fiktion, men den skildrar i själva verket livet under Heianperioden och vid det japanska Heian-hovet, och är en källa till kunskap om tidens seder och smak.

Heianperioden var ungefär  794-1185 e.Kr.

Scener från Genji Monogatari var ett populärt motiv för ukiyo-e-konstnärerna. Subgenren kallas Genji-e. Då inkluderas scener från olika samtida parodier på romanen också; inte minst den populära Nise Murasakai Inaka Genji, ibland förkortat till Inaka Genji.

Här följer några exempel på Genji-e.

Kikugawa Eizan

Clearing Weather of Hanachirusato (Hanachirusato no seiran)

Tsukasa of the Ôgiya, kamuro Akeba and Kochô

Från serien Eight Views of Genji (Genji hakkei)

1817-1823

 Kikugawa Eizan

Momiji no ga

Från serien Eastern Figures Matched with the Tale of Genji (Azuma sugata Genji awase)

1818-1823

Utagawa Hiroshige

Wakamurasaki

Från serien The Fifty-four Chapters of the Tale of Genji (Genji monogatari gojûyon jô)

1852

Utagawa Kunisada

Chapter. 10, Sakaki

Från serien The Color Print Contest of a Modern Genji (Ima Genji nishiki-e awase)

1853

Utagawa Kunisada II

No. 26, Tokonatsu,

Från serien Lady Murasaki's Genji Cards (Murasaki Shikibu Genji karuta)

1857

Ochiai Yoshiiku

Imayo Nazorae Genji no. 18

1863

Toyohara Kunichika

Genji Goju-yo Jo - No. 38 Suzumushi

1884

Tsukioka Yoshitoshi

The ghost of Yûgao

1886

Bijinga 2

(Fortsättning av Bijinga 1)

Här följer någa fler exempel på bijinga.


Den första bilden är både okubi-e och bijinga på samma gång. Inget hindrar att en bild kan tillhöra flera genrer.

Keisai Eisen, Bijin, före 1848

Kikugawa Eizan, Beauty in snow

ca. 1820

Hosoda Eishi

Yasuhide/Shin-Rokkasen

Isoda Koryusai

Okanaya-uchi Naoe/Hinagata Wakana no Hatsumoyo,

ca. 1775

Isoda Koryusai

Tsunotamaya-uchi Kiyohana/Hinagata Wakana no Hatsumoyo

ca. 1775

Vi avslutar med två träsnitt av Tsukioka Yoshitoshi (1839-1892). Han var en sen ukiyo-e-konstnär som spänner över både Edo- och Meijitid. Dvs, han är på väg ut ur ukiyo-e och in i en annan period. Ändå kämpade han för att bevara gamla tekniska metoder. Han kan nog ses som en av de sista av de gamla träsnittsmästarna, kanske den allra siste.

 Tsukioka Yoshitoshi

 100 Aspects of the Moon - 11

 Tsukioka Yoshitoshi

Getsumei rinka bijin majiru