Momo chidori kyôka awase

Mästerverket inom kachô-e, som subgenre till ukiyo-e, anses vara Momo chidori kyôka awase, ett album av Kitagawa Utamaro från 1790. Bilderna är inte de vackraste inom kachô-e, men fågelstudierna är verkligen utsökta i sitt slag. Vi ska titta på flera exempel.

Chickens (Niwatori) and Bunting (Hôjiro)

Copper Pheasants (Yamadori) and Wagtail (Sekirei)

Cormorant (U) and Egrets (Sagi)

Falcon (Taka) and Shrike (Mozu)

Great Tit (Shijûkara) and Japanese Robin (Komadori)

Grosbeak (Mamemawashi) and Woodpecker (Kitsutsuki)

Jay (Kashidori) and Boreal Owl (Fukurô)

Long-tailed Tit (Enaga) and Japanese White-Eyes (Mejiro)

Mallard Ducks (Kamo) and Kingfisher (Kawasemi)

Penduline Tit (Yamagara) and Bush Warbler (Uguisu)

Quail (Uzura) and Skylark (Hibari)

Scops Owl (Mimizuku) and Bullfinches (Uso)

Sparrows (Murasuzume) and Pigeons (Hato)

Swallows (Tsubame) and Green Pheasant (Kiji)

Läs också:

Kitagawa Utamaro

Kacho-e

Kachô-e - Flora och Fauna

I japansk kultur finns en inneboende respekt för naturen, som alltid varit ett självklart motiv i konsten. Kachô-e, eller kachô-ga, betyder helt enkelt avbildning av flora och fauna, mer speciellt brukar det betraktas som blom- och fågelstudier. Inom ukiyo-e och träsnittskonsten finns kachô-e som en speciell subgenre. Utamaro's Momo chidori kyôka awase, ett album med kachô-e, anses vara mästerverket inom genren, men många av träsnittsmästarna ägnade sig åtminstone till en del åt dessa motiv.

Nishimura Shigenaga

Mandarin Ducks, Iris, and Arrowheads

1730

Isoda Koryusai

Falcon on Perch

Isoda Koryusai

Pomegranate and Two Birds

ca 1770

Isoda Koryusai

Pheasants Under Flowering Cherry Tree

ca 1770

Kitagawa Utamaro

Butterfly and Dragonfly (Chô and Tonbo)

Från Picture Book of Selected Insects with Crazy Poems (Ehon Mushi Erabi)

1788

Keisai Eisen

Summer

1820

Hokusai

Japanese Nightingale and Spray of Roses

1832

Hokusai

Two Cranes and Sunrise

Kobayashi Kiyochika

Persimmon tree and a pair of Greenfinches

Kitagawa Utamaro

Kitagawa Utamaro (1753?-1806) är en av de mest berömda träsnittsmästarna och hans inflytande har sträckt sig lång utanför Japans gränser. De franska impressionisterna hämtade mycket från honom. Han var också en av de ytterst få ukiyo-e-konstnärerna (en del säger att han var den ende), som under sin livstid uppnådde berömmelse över hela Japan.

Utamaros paradgren var bijinga, en subgenre han helt präglade under 1790-talet. Somliga säger att han betytt lika mycket för bijinga som Sharaku gjorde for yakusha-e. Han intresserade sig inte bara för de vackra kurtisanerna själva, utan också scener från deras och andra kvinnors liv. Därutöver gjorde han bilder med insekter, shunga, och en hel del annat. Han anses dessutom att ha skapat ett av de största mästerverken inom kacho-e, Momo chidori kyôka awase.

1804 publicerade han bilder från en förbjuden roman, "Hideyoshi och hans fem konkubiner". Hideyoshi var en militärdiktator på 1500-talet och Utamaro blev anklagad för att förolämpa Hideyoshis heder. Vad domen mot Utamaro blev råder det delade meningar om. En del källor säger att han fick ett kort fängelsestraff andra att han dömdes till att ha handklovar i 50 dagar. Hur det än var med den saken, knäcktes han emotionellt av händelsen och var i princip slut som konstnär efter den. Han dog 1806.

Kitagawa Utamaro
Courtesan with a Child Playing Piggyback
Från serien Chinese and Japanese Poems by Seven-year-old Girls of the Present Day (Kindai nanasai jo shika)
1804

Kitagawa Utamaro

Fukushima Saemon

1803-1804

Kitagawa Utamaro
Hanazuma of the Hyogoya house
1795

Kitagawa Utamaro
Hitomoto of the Daimonjiya, kamuro Senkaku and Banki
Från serien Courtesans as the Seven Komachi (Yûkun Nana Komachi)
1805

Kitagawa Utamaro
Night Rain at Emonzaka (Emonzaka no yoru no ame)
Från serien Eight Views of Edo (Edo Hakkei)
1801

Kitagawa Utamaro
No. 5 från serien Women Engaged in the Sericulture Industry (Joshoku kaiko tewaza-gusa)
1798-1800

Kitagawa Utamaro
Suited to Tie-dyed Fabrics Stocked by Matsuzakaya (Matsuzakaya shi-ire no shibori muki)
Från serien Summer Outfits-- Beauties of Today (Natsu ishô tôsei bijin)
1804-1806

Kitagawa Utamaro
Travellers on the Beach at Enoshima
1804

Kitagawa Utamaro
Women in Iris Garden
1794

Kitagawa Utamaro
Yaoya Oshichi and Koshô Kichisaburô
Från serien True Feelings Compared: The Founts of Love (Jitsu kurabe iro no minakami)
1798-1799

Kitagawa Utamaro

Yosooi and Yoyotoshi of the Matsubaya

Kitagawa Utamaro'
A Yoshiwara Triptych (Seirô sanpukutsui)
1793

Kitagawa Utamaro
Act III (Sandanme), ffrån serien The Storehouse of Loyal Retainers (Chûshingura)
1801-1802

Kitagawa Utamaro
Act IV, från Treasury of the Loyal Retainers
1801-1802

Kitagawa Utamaro

Courtesan Nakagawa, Iwachi and Iwano from the Nakamanji house

ca. 1804

Se också: Momo chidori kyôka awase

Ukiyo-e of the Week: Utamaro

Koto

En koto är ett traditionellt japanskt musikinstrument, närmast en cittra, med normalt 13 strängar. Olika stämningar förekommer. Ursprunget är det kinesiska instrumentet zheng, som kom till Japan på 600- eller 700-talet.

Ursprungligen en del av aristokratins kultur, kom det att under Edoperioden bli vanligt att köpmannaklassens döttrar lärde sig spela koto. Det ansågs vara kultiverat.

Koto förekommer på träsnitt från Edoperioden, dock inte i samma utsträckning som shamisen.

Keisai Eisen, Potted Pine Tree and Koto

Utamaro

Yosooi of the Matsusaya with her Kamuro Nioi Tomeki and Yosaoi Plllaying a Koto

1796-1802

Yashima Gakutei, Woman with Koto

ca 1822

Kunisada - Listening to the Koto

1851

Hokusai, Two Women with a Koto

Toyohara Kunichika, Koto and Shamisen Players

1881

Shamisen

En shamisen är ett tresträngat instrument (ordet betyder "tre strängar") som i grunden är mest besläktat med en västerländsk banjo.

En banjo, till skillnad från gitarren, har sitt ihåliga inre täckt med skinn både fram och bak. Det har även en shamisen. De riktiga kännarna vill ha kattskinn, det anses vara det bästa. För de något mindre avancerade finns idag instrument med syntetiskt material istället för skinn. (Vilket för övrigt gäller banjon också.)

Instrumentet, som spelas med plektrum, härstammar från ett kinesiskt musikinstrument, sanxian, som kom från Kina till Okinawa på 1500-talet, och sen därifrån till Sakkai i Osaka, också på 1500-talet. 

Shamisen spelas på en mängd olika sätt, med olika stämningar och även en viss skillnad i instrumentets proportioner. Det används som soloinstrument eller för ackompanjemang, och det används i musik till traditionell teater. Det har även använts i nutida pop- och rockmusik.

Att spela shamisen ingick i en geishas utbildning, och instrumentet förekommer relativt mycket i träsnitt från Edoperioden.

Torii Kiyonaga

Onoe Matsusuke Playing the Shamisen, with a Courtesan and a Kamuro

1782

Kitagawa Utamaro

Flowers of Edo

ca. 1800

Utagawa Toyokuni I

The actor Ichikawa Monnosuke in the role of Yao-ya Oshichi.

1818-1825

Utagawa Kunisada

One Hundred Poets and Beauties

1810- eller 20-talet

Utagawa Kunisada

Shamisen Player

1847-1852

Utagawa Yoshitora

Shamisen player

1860-talet

Det följande trycket är i strikt mening inte ukiyo-e. Det gjordes 1914 av Ishii Hakutei, en konstnär som försökte återuppliva värderingarna från ukiyo-e, samtidigt som han var modern. I hans serie "Tolv Vyer från Tokyo" kontrasterar han i alla bilderna, precis som i trycket nedan, en traditionell kvinna i förgrunden mot en bakomliggande modern vy av Tokyo. Den stilen kallas shin-hanga.

Ishii Hakutei

Twelve Views of Tokyo-- Shitaya

1914