Shunshô & Ise Monogatari

Ise Monogatari, "Berättelser från Ise" är en samling poem och berättelser från Heianperioden. Man vet inte exakt när de skrevs eller av vem, men det finns olika förslag. Ett är att författaren var en Ariwara no Narihira (825-880 e.Kr.) men det finns detaljer som tyder på att det är fel. Svaret får vi nog aldrig veta. Hursomhelst så är Ise Monogatari en japansk litterär klassiker.

"Berättelser från Ise" hade tjänat som motiv i ukiyo-e-verk även tidigare, men såvitt man vet var Katsukawa Shunshô den förste som gjorde dem i färg.

Här ska vi se några av trycken från Shunshôs serie Fûryû nishiki-e Ise monogatari [Berättelser från Ise i fashionabla brokadtryck], från perioden 1770-1773.

 The Syllable Chi

Musashi Plain

  The Syllable Ka

Writing on Flowing Water

 The Syllable Mo

 The Syllable Nu

Crossing Tatsuta

 The Syllable Ra

Requesting a Painting from a Former Lover

The Syllable Ri

The Well Curb

Läs också:

Katsukawa Shunshô

Katsukawa Shunshô

Katsukawa Shunshô (1726-1793) är mest känd för sina yakusha-e, porträtt på kabukiskådespelare, en genre som han förnyade efter Torii-skolans långa dominans. Han individualiserade porträtten på ett sätt som Torii-skolans konstnärer inte gjorde. De hade dittills mer avbildat en kabukifigur, mera rollen, Shunshô porträtterade verkligen skådespelaren. Stiliserat och nästan karikerat, men ändå med den enskilde skådespelarens karakteristiska drag. På det viset kom han att bidra till utvecklingen av skådespelarkulten i kabuki.

Shunshô tillhörde Katsukawa-skolan och hade studerat för Miyagawa Shunsui. Förutom yakusha-e, skapade han också bilder inom flera av de stora subgenrerna inom ukiyo-e, och han behärskade såväl träsnittskonsten som måleriet.

Slutligen får vi inte glömma att Shunshô var en framstående lärare. Bland hans elever märks Shunkô, Shunei, Shunjô, Shunzan, Shundô, Shuntei, Shunchô och Shunrô - den siste var den store mästare som är mer känd under namnet Hokusai, och som lämnade Katsugawaskolans studio 1795 för att gå sina egna vägar.

Låt oss först se på tre yakusha-e, därefter på diverse annat material av Katsukawa Shunshô.

Shunshô

Ichikawa Danjûrô V as Kakogawa Honzô

1780

Shunshô

Ichimura Uzaemon IX as Hata no Daizen Taketora disguised as the yakko Matahei (höger),

and Iwai Hanshirô IV as Umegae disguised as the poem-diviner Omatsu (vänster).

1781

Shunshô

Nakajima Kanzaemon (höger) and Anekawa Shinshirô (vänster)

Shunshô

Kintaro with Bear and Monkey Watching a Rooster and Tengu Fight

1781-1789

Shunshô

Minamoto Yoshinaka and His Four Retainers Defeat the Tengu in the Deep Mountains of Kiso

Shunshô

The Courtesan Michinoku of the Tsutaya House with her Kamuro Midare and Shinobu

Från serien Kikkaku Hokufu

1774

Shunshô

Scene at the Tsurugaoka Hachiman Shrine, from Act One of Chushingura

Från serien Chushingura Juichimai-Tsuzuki

Sent 1770-tal

I nästa artikel, Shunshô & Ise Monogatari, ska vi se på fler av Katsukawa Shunshôs bilder.

Miyagawa Shunsui - Nikkô Tôshôgû

Miyagawa Shunsui

Miyagawa Shunsui, aktiv i mitten på 1700-talet, var son till Miyagawa Chōshun. Han grundade Katsukawa-skolan och kallas ibland Katsukawa Shunsui. Katsukawa Shunshō var hans elev. För övrigt är mycket lite känt om honom. Det enda övriga jag har hittat är att han hade en fejd med en målare, Kano Haruyoshi, och dödade fyra personer i familjen Kano. Han dömdes till döden och hans far, Miyagawa Chōshun, fördrevs från Edo under ett år. Orsaken till fejden ska ha varit att fadern gjort ett restaurationsarbete på Nikkô Tôshôgû, ett Shintotempel, på begäran av Kanomålaren, utan att ha fått betalt.

Det finns inte särskilt många tryck eller målningar av Miyagawa Shunsui bevarade.

Miyagawa Shunsui

Triptych of Girls with Umbrellas

Miyagawa Shunsui

Triptych of Fashionable No Plays

Nikkô Tôshôgû

Nikkô Tôshôgû är ett Tempelkomplex och Mausoleum som byggdes av Tokugawashogunerna för att tjäna som mausoleum och helgedom för Ieyasu i hans identitet som Tôshô-daigongen [Great Deity of the East Shining Light], gudaförklarad beskyddare av Japan. Det är byggt i en arkitekturstil som kallas gongen-zukuri.

Tempelkomplexet blev 1999 klassat som World Heritage av UNESCO.

Suibansha

Plats att tvätta händer och mun innan man beträder heligt område.

Yomeimon

Den mest berömda porten.

 Yomeimon

Detalj

Shinyosha

Hus för förvaring av tre heliga objekt som används i vissa processioner.

Yakusha-e - Kabukimotiv

Yakusha-e är en annan stor gren av ukiyo-e. Strängt tolkat betecknar termen porträtt av kabukiskådespelare, men i praktiken kan vi räkna in kabukiscener i motivkretsen. En hel del av träsnitten i stilen var reklamaffischer för kabukiföreställningar.

Kabuki är en form av teater, som var tidens stora genre i den japanska populärkulturen. Det är en sorts stiliserat dansdrama med en särpräglad och stundtals grotesk make-up-stil.

Yakusha-e var ingen statisk konststil, utan utvecklades genom åren. Den förste som skapade verk i renodlad stil var sannolikt Torii Kiyonobu (1664-1729). Han tillhörde den så kallade Torii-skolan, och skapade bland annat en bok med porträtt av kabukiskådespelare. Stilen han utvecklade påverkade efterföljarna och det hävdas ibland att han påverkade även kabukins utveckling. Hans bilder var mycket stiliserade och dramatiska.

Torii Kiyonobu I

Skådespelarna Nakamura Kanzaburô and Senseki Hikosaku

Ett riktigt stilbrott kom med Katsukawa Shunshō. Han började under 1760-talet att porträttera enskilda skådespelare detaljerat, och hans efterföljare i den så kallade Katsukawa-skolan forsatte på den linjen.

Shunshō, Skådespelaren Ichikawa Danjuro

Mellan 1794 och 1795, en mycket kort tid, producerades ett antal tryck av Toshusai Sharaku. Han är den mest särpräglade av artisterna inom yakusha-e, och kan mycket väl ses som dess höjdpunkt. Hans still är så individuell att den aldrig kopierades av några efterföljare.

Sharaku,

Ichikawa Yaozo lll in the Role of Fuwa no Banzaemon Shigekatsu,

1794

Utagawa Toyokuni, som producerade sina bästa verk 1794-1796, anses vara en av de främsta på "storhövdade" porträtt. Hans efterföljare, Utagawa-skolan, fortsatte porträttera kabukiskådespelare, men yakusha-e hade då passerat sina konstnärliga höjdpunkter.

Toyokuni, Onoe Ensaburo I, ca 1800.