Katsushika Hokusai

Katsushika Hokusai (1760-1849) är nog utanför Japan den till namnet mest välkände japanske konstnären och hans "Under den stora vågen i Kanawa" är nog, som jag tidigare sagt, det mest kända japanska konstverket, alla kategorier. I sin samtids Japan var han inte alls så känd som till exempel Kunisada eller Utamaro, men eftervärlden ser honom som en av de största ukiyo-e-mästarna. Internationellt influerade han franska impressionister och många andra europeiska konstnärer, inte minst inom Art Nouveau/Jugend.

Hokusai, som under sitt liv använde mer än 30 olika pseudonymer, började måla vid 6 års ålder. Mellan 14 och 18 var han lärling hos en träsnidare, och efter det upptogs han i Katsukawa-skolan under Katsukawa Shunshō. Han bytte senare skola, och tillhörde inte egentligen nån speciell skolas stil. Han tog till sig impulser från alla håll. också från både kinesiskt och europeiskt måleri.

Hans produktion omfattar i stort ett alla ukiyo-e-genrer och många stilar. Hokusai var innovativ och kan sägas ha skapat landskap som en subgenre till ukiyo-e, en subgenre som Hiroshige sen tog över och fullkomnade, även om Toyohiru kanske egentligen började genren. Han gjorde också nåt som kallas Hokusai Manga, en bokserie med sketcher; och etehon, instruktionsböcker i konstnärsskap, av vilka den första var "Snabbkurs i förenklad teckning" från 1812.

Det är omöjligt att visa ett representativt urval av Hokusais alster, därtill är stilar och tekniker alldeles för många. Hur man än gör, fattas det alltid något.

För den breda allmäanheten är Hokusai mest känd för sina landskap, och serien "36 vyer av berget Fuji".

#2, Från serien Thirty-six Views of Mt Fuji

Fine Wind, Clear Morning (Gaifū kaisei)

#30, Från serien Thirty-six Views of Mt Fuji

At Sea off Kazusa

#36, Från serien Thirty-six Views of Mt Fuji

Hodogaya on the Tôkaidô

Men Hokusai gjorde många andra landskap och serier med landskap. Och massor med andra motiv.

Chōshi in Shimosha

Från serien One Thousand Images of the Sea

Snow at Saga in Yamashiro Province

The Sacred Fountain at Castle Peak

Amida Waterfall far in the Distance on the Kiso Road

Från serien A Tour of Japanese Waterfalls

Yoshino Waterfalls, where Yoshitsune Washed his Horse

Från serien Famous Waterfalls in Various Provinces

Crossing the Ice on Lake Suwa in Shinano Province

Horses in Pasture

Chrysanthemums and Horsefly

The Strong Oi Pouring Sake

The Lantern Ghost, Iwa

Från One Hundred Ghost Tales

A Beauty Reading a Love Letter

Actor Ichikawa Omezo I as the Shamaness Miko

Actor in a Shibaraku Scene

Evening Bell for Oume and Kumenosuke

Läs också:

Hokusai: Teckningar & Målningar

Hokusai Manga

Ukiyo-e of the Week: Hokusai

Utagawa Toyohiro

Utagawa Toyohiro (1773-1828) både målade och gjorde träsnitt. Han studerade under Utagawa Toyoharu, och fick senare bland sina elever den man som skulle utvecklas till ukiyo-e-konstens störste landskapsmästare: Hiroshige.

Toyoharu skapade landskapstryck och scener från Yoshiwara som beredde vägen för Hiroshige och Hokusai och deras utvecklade landskapsstil. Han gjorde också e-hon. Tillsammans med Toyokuni skapade han dessutom en berömd serie triptyker, Toyokuni Toyohiro ryōga jūnikō.

Toyohiro, Okinawan Ambassador's Procession

Toyohiro, Yoshida

ca 1810

Toyohiro, Three Famous Views

Toyohiro, Seated courtesan holding a poem paper

Toyohiro, Two Women with Goldfish and Nursing Baby

Toyohiro, Woman Washing Her Hands,

From an untitled series of a day in the life of a geisha

Toyohiro

Bird on a branch of a flowering plant

Toyohiro

One from untitled series of procession of women past Mt. Fuji

1805-1806

Toyohiro

Returning Sails at Tsukudajima

From the series Eight Views of Edo

1790

Toyohiro

Sunset Glow at Ryôgoku Bridge

From the series Eight Views of Edo

1790

Toyohiro

Autumn Moon at Mount Atago

From the series Eight Views of Edo

1790

Ryūsai Shigeharu

Ryūsai Shigeharu (1802-1853) tillhörde Utagawa-skolan. Han föddes i Nagasaki men flyttade till Osaka för att studera träsnittskonst. Hans lärare var Utagawa Kunihiro och därefter Yanagawa Shigenobu. Det har också påståtts att han studerat för Hokusai, men det är obestyrkt.

Shigeharu både målade och gjorde träsnitt, och han gjorde många bokillustrationer, ibland i samarbete med andra konstnärer. Speciellt känd är en bok om kurtisanernas klädmönster, Ryūko moyō chakui tayū no zu, som han gjorde tillsammans med sin mentor och lärare Shigenobu.

Ryūsai Shigeharu var en skicklig konstnär, men tillhör inte de allra främsta.

Ryūsai Shigeharu

Nakamura Matsue as the Maiden (Musume) Itotaki

1832

Ryūsai Shigeharu

Onoe Kikugoro as Shizuka Gozen

1830

Ryūsai Shigeharu

Mon of Iseshima in The Ataka Barrier

Från serien Costume Parade of the Kita-Shinchi Quarter in Osaka

1837

Ryūsai Shigeharu

Nakamura Utaemon III Kneeling before a Sword and Addressing the Audience

1830-1831

Ryūsai Shigeharu

Nakamura Utaemon III as Ishikawa Goemon in Keisi Chigogafuchi

1833

Ryūsai Shigeharu

Yae of Iseshima as Meng Zong

Från serien Costume Parade of the Kita-Shinchi Quarter in Osaka

1837

Ryūsai Shigeharu

Arashi Rikan as Chinzei Hachirô Tametomo

1833

Preussiskt Blått

Preussiskt blått kallas på svenska vanligen Berlinerblått eller Pariserblått. Det kommer av tyska Berliner Blau och räknas ofta som den första syntetiska färgen. Pigmentet är relativt ljusbeständigt, vilket är en värdefull egenskap. Det är också syrabeständigt.

Råmaterialet till pigmentet var från början kaliumferrocyanid och järn(III)klorid, och det var det pigment de japanska ukiyo-e-konstnärerna fick tillgång till från 1820-talet. Jämfört med de pigment de dittills haft gav det en klarare blå färg och helt nya möjligheter till toning och annat. Det gav också bättre ljusbeständighet, vilket betyder att de gamla tryckens blåa färg håller sig blå länge. Det ett problem inom konsten, och var i högre grad ju längre tillbaka vi kommer i historien, att färger gulnar, bleknar eller på nåt annat sätt genomgår kemiska förändringar med tiden, så att konstverket helt förändras eller delvis förstörs. Solljus, dagsljus, utgör, tillsammans med syre, konstens värsta fiende därvidlag, eftersom ljuset är kemiskt aktivt och påverkar kemin i både papper och färgpigment.

Pigmentet har fått sitt namn av att det upptäcktes av Heinrich Diesbach i Preussen, i Berlin, 1704. Det var tillgängligt för europeiska konstnärer från åtminstone 1724.

Hokusai var en av de japanska konstnärer som flitigt använde preussiskt blått. Även om tiden inte passerat obemärkt, färgerna har "åldrats", kan vi se två exempel nedan: A Morning after Snowfall at Koishikawa in Edo respektive Lake Suwa in Shinano Province, från serien 36 vyer av berget Fuji. Båda från 1830-34.