Hashira-e - Pelartryck

Hashira-e, pelartryck, är en term som refererar till formatet, till mycket långsmala tryck. Långsmala på höjden. 

Många av ukiyo-e-konstnärerna provade att göra pelartryck. Isoda Koryusai är speciellt känd för detta. Men det finns hashira-e av många av de stora namnen: Harunobu, Okumura Masanobu, Toyokuni I, Kiyonaga, Utamaro, Hokusai, och många fler. Medan den långsmala formen bjuder specialla kompositionsproblem och kan vara ganska effektfull då den utnyttjas väl, gör den sig inte särskilt bra på en bildskärm. Vi ska emellertid titta på några hashira-e.

Ishikawa Toyonobu

Courtesan of Osaka, Left Sheet of a Triptych (Sanpuku tsui, Ôsaka, hidari)

1745

Harunobu

Taoist Immortals Spying on a Young Beauty

1768

Kikugawa Eizan

Shoki

1740-1750

Utagawa Toyokuni I

1790

Isoda Koryusai

Courtesan Imitating Guan Yu (Kan'u)

Isoda Koryusai

Courtesan Strolling with Child Attendant

1773

Kitagawa Utamaro

The Lovers

1780

Kitagawa Utamaro

Mother and Child

Kitagawa Utamaro

Komurasaki of the Miuraya and Shirai Gompachi (Miuraya Komurasaki Shirai Gompachi)

ca. 1800

Utagawa Kunisada

Bijin

1844

Utagawa Toyoharu

Utagawa Toyoharu (1735?-1814) grundade den senare så framgångsrika Utagawa-skolan. Han är speciellt känd för uki-e, en stil som skapar djup med geometriskt perspektiv. Den förste som gjorde uki-e var Okumura Masanobu (möjligen Torii Kiyodata före det), men Toyoharu var den förste som gjorde uki-e som nishiki-e, som fullfärgstryck, och han introducerade landskapsbilden i ukiyo-e.

I slutet av livet tycks han ha ägnat sig uteslutande åt målning.

Bland Toyoharus läromästare fanns Ishikawa Toyonobu och Nishimura Shigenaga. Det är möjligt att han studerade direkt under dem eller nån av dem, men källorna är oense i den frågan.

Arvet efter Utagawa Toyoharu manifesteras i hur medlemmarna av Utagawa-skolan utvecklades. Där finns namn som Hiroshige, Kuniyoshi och Kunisada.

Han påverkade också målarkonsten och utvecklingen av en stil som kallas Rinpa-skolan. Men vi ska inte fördjupa oss i hans måleri, åtminstone inte nu. Vi koncentrerar oss på hans träsnittskonst.

Utagawa Toyoharu

Furyu Mu-Tamagawa

Utagawa Toyoharu

Ushiwakamaru and Benkei on Gojô Bridge

Utagawa Toyoharu

Yoshino Kenuke no to

Utagawa Toyoharu

The Seven Gods of Good Fortune at Play

Utagawa Toyoharu

The Theaters in Sakai-chō and Fukiya-chō on Opening Night

Utagawa Toyoharu

Moon Viewing in Mid-Autumn

Utagawa Toyoharu

Sanjūsangen-dō in Kyoto

Utagawa Toyoharu

Shin Ôhashi and Nakasu at Fukagawa in Edo

Utagawa Toyoharu

Momotarō and His Animal Friends Conquer the Demons

Utagawa Toyoharu

King Chou and his queen watching beacons

Utagawa Toyoharu

Act VII (Shichidanme)

Från serien Perspective Pictures of the Storehouse of Loyal Retainers

De Japanska Namnen

Normalt har Japanska namn familjenamnet först och egennamnet sist. Suzuki Harunobu betyder alltså att familjenamnet är Suzuki och egennamnet Harunobu. 

När det gäller ukiyo-e-konstnärerna signerar de sällan med sitt civila namn. De flesta använder en eller flera signaturer och pseudonymer. Många av dem byter pseudonym flera gånger under livet. Det kan bli mycket rörigt att reda ut vem som är vem och vilka olika namn som egentligen leder till samma person.

Ofta har de tagit namn efter sin läromästare eller den skola de tillhör. Namnen markerar då konstnärlig släktskap snarare än, som i vanliga namn, biologiskt släktskap. Alla "Utagawa" eller "Torii", till exempel, anger skolan, inte en familj i konventionell mening. Ibland numrerar de samma namn också. Som i Torii Kiyonobu II, eller Hiroshige II. I det senare fallet är det ett "egennamn" som numreras.

Isoda Koryusai

Isoda Koryusai (1735-1790) kom från samuraiklassen, något som var mycket ovanligt bland träsnittskonstnärerna. Det gav honom speciella förbindelser och intressen. Bland annat var han intresserad av falkar, naturstudier och litteratur. Hans motivkrets innefattade dessa ämnen (blom- och fågelstudier kallas kacho-e) likväl som shunga och framförallt bijinga. Han var Harunobus konstnärlige arvtagare, och blev den andre nishike-e-mästaren i ordningen. Möjligen hade han studerat direkt för Harunobu.

Han hade också en speciell smak för hashira-e, pelartryck, långa, smala tryck - och han återinförde en orange färg, rostfärg, gjord av järnoxid, som man annars nästan slutat använda. Han tycks ha varit mycket förtjust i den roströda nyansen.

Koryusai är speciellt känd för Hinagata wakana no hatsu moyo, en serie med kurtisaner och deras mode.

Klämd i tiden mellan Harunobu och Kiyonaga, två av de riktigt stora mästarna, har Koryusai kommit i skymundan. Konstnärligt når han kanske inte deras klass, speciellt inte då det gäller bijinga, men han förtjänar mer uppmärksamhet än han brukar få. Hans produktion och mångsidighet är enorm, och han tillförde konsten en hel del.

Exemplen nedan innehåller inte några hashira-e, pelartryck. Ämnet kommer att behandlas separat.

Isoda Koryusai

Myna

ca. 1775

Isoda Koryusai

Copper Pheasants on Cherry Tree

1770-1780

Isoda Koryusai

Cranes, Waves and Sun

Isoda Koryusai

Waterbirds and Iris

Isoda Koryusai

The Armor-pulling Scene (Kusazuribiki) from the Tale of the Soga Brothers

Isoda Koryusai

Untitled Shunga

Tidigt 1770-tal

Isoda Koryusai

Courtesan playing the shamisen

ca. 1785

Isoda Koryusai

Kyōgen Performances by Geisha from the Green Houses during the Niwaka Festival

(Seirō geiko niwaka kyōgen zukushi)

ca. 1775

Isoda Koryusai

Autumn Moon in the New Yoshiwara (Shin Yoshiwara shûgetsu)

Från serien Fashionable Eight Views of Edo (Fûryû Edo hakkei)

1776-1781

Isoda Koryusai

Evening Bell (Banshô)

Från serien Eight Views of Fashionable Female Geisha (Fûryû geisha onna hakkei)

1773-1775

Isoda Koryusai

Meizan (or Nayama) of the Chôjiya

Från serien Models for Fashion-- New Year Designs as Fresh as Young Leaves

(Hinagata wakana no hatsu moyô)

1777-1778

Isoda Koryusai

The Evening Bell under the Watch-tower

ca. 1771

Isoda Koryusai

The Heron Maiden (Sagi musume)

Se också: Ukiyo-e of the Week: Koryusai