Karpar

Fiskmotiv förekommer i ukiyo-e, som naturstudier. Bland fiskmotiven finns det en fisk som förekommer ofta, nämligen karpen. Det är inte uteslutande som naturstudier. Karpar är en del av den Japanska legendvärlden och det finns illustrationer av olika hjältar som kämpar mot karpar. Se till exempel de tre sista bilderna i mitt inlägg om Kuniyoshi och fiskmotiv.

Karpen och dess kamp mot strömmen symboliserar "achievement against adversity", att lyckas med något trots hårt motstånd. Det finns också en legend om "The Dragon Port Waterfall", Drakportsvattenfallet. Karpar samlas och försöker ta sig mot strömmen och uppför vattenfallet. Den karp som lyckas, förvandlas under blixt och dunder till en drake. Det finns ett talesätt, att "gå genom Drakporten", som hänsyftar på den historien och betyder just att lyckas trots svårt motstånd.

 

 

Okumura Masanobu, A courtesan seated on a carp in water below a waterfall

Tryck av Toyokuni I, 1809

Hokusai, Two Carp in Waterfall, 1834

 

Koryusai, Kinkö Riding a Carp, ca.1770

Se även:

Kuniyoshi: Fiskar - speciellt de tre sista bilderna.

Ukiyo-e of the Week: Carp

Benizuri-e

Benizuri-e (rosa bild) trycktes vanligvis i rosa och grönt. Ibland lade man till nån ytterligare färg, vanligtis gult, brunt eller indigo. Genren kulminerade under 1740-talet, innan Harunobu uppfunnit fullfärgstrycket, nishiki-e.

Strängt taget kallas det beni-e om det endast är rosa och grönt, utan någon annan färg tillagd. Beni-e utvecklades till benizuri-e, och därefter var steget inte långt till nishiki-e, fullfärgstrycket.

Bland konstnärerna som gjorde benizuri-e märks framförallt Suzuki Harunobu, Okumura Masanobu, Nishimura Shigenaga, Ishikawa Toyonobu och flera konstnärer från Torii-skolan.

Här ska vi se några exempel på benizuri-e:

Benizuri-e av Harunobu

Harunobu, Ichimura Kamezô in the Role of Tachibanaya Hikosô , ca 1757

Ishikawa Toyonobu, Actors Nakamura Shichisaburō II and Sanogawa Ichimatsu, 1740-talet

Benizuri-e av Nishimura Shigenaga

Okumura Masanobu
Mother and Son with Sannô Festival Toy Cart Representing Yoshitsune and Benkei Fighting on Gojo Bridge

ca 1750

Benizuri-e av Torii Kiyohiro

Benizuri-e av Torii Kiyomitsu

Torii Kiyonaga, Nakamura Tomijuro I as a Female Fox

From the Play Chigo Torii Tobiiri Gitsune, 1777

Tigermotiv

Tigrar förekommer ganska mycket i Japansk mytologi, legendvärld och symbolik. Det har inte funnits vilda tigrar i Japan i historisk tid, men väl i Kina, och många japanska legender har kinesiskt ursprung. Dessutom har ett stort antal kinesiska symboler och begrepp absorberats av den japanska kulturen. Tigern är för övrigt det stora kattdjur som förekommer mest i den japanska konsten, så även i ukiyo-e.

Låt oss se några exempel.

Okumura Masanobu - Tiger and Bamboo - cirka 1725

Handmålad

Kuniyoshi - Choice of Heroes for the Twelve Signs, Tiger - ca 1840

Hokkei - Tiger on Roof

Kyōsai - Kyosai Rakuga - Tigress and Cubs - 1880-talet

Gekkō - Tiger - ca 1900-1910

Kyōsai - Tiger

Se fler Ukiyo-e med tigermotiv

Ukiyo-e of the Week: Tigrar

Hotei

Hotei är en av lyckans sju gudar. En vällvillig, fet man som värnar om barn och dessutom i modern tid är bartendrars och restauratörers skyddspatron. Han bär en säck som aldrig blir tom, från vilken han ger mat och gåvor till behövande. Hotei är känd som en skrattande, fet Buddha. Ursprungligen var han troligen en verklig person: den kinesiske vandrande munken Budaishi, som dog år 917. Han anses ha varit en inkarnation av Bodhisattva Maitreya, eller på japanska, Miroku.

Hotei förkommer ganska mycket som motiv i ukiyo-e. Vi ska se på några exempel.

Hokusai

Hotei Smoking his Pipe

Från The Picture Book of Realistic Paintings of Hokusai (Hokusai shashin gafu)

ca 1814

Kitagawa Utamaro

Hotei Playing Ken with a Young Woman

from an untitled series of the Seven Gods of Good Fortune (Shichifukujin)

Okumura Masanobu

Hotei, Ebitsu, and Daikoku play music for two dancing boys

Kikugawa Eizan

Making Bubbles

1840-1850

Okumura Toshinobu

Hotei Holding a Bag with Chinese Children Inside

Katsukawa Shunsho

Hotei carrying a youth on his back

Ogata Gekkō

Hotei at Kawagoe

Tsukioka Yoshitoshi

Moon of Enlightment

ca 1886

Shōki

Shōki, eller som han kallades i Kina, Zhōng Kuí (eller Chung Kwei), var en demondödare, eller man kanske ska säga demonkväsare. Han ansågs skydda mot demoner och sjukdomar. Ursprungligen kommer han från Taoismen i Kina och förkommer på bild i Japan så tidigt som på 1100-talet. Men hans popularitet i Japan kulminerade under Edoperioden och han ingick i ukiyo-e-träsnittens motivkrets.

Shōki avbildas oftast som en stor och ful man med en lärds huvudbonad, en ibland grön kappa och stora stövlar. Han ses ofta i kamp med demoner.

I röda tryck, så kallade aka-e, ansågs Shōki skydda mot smittkoppor.

Okumura Masanobu

Shôki the Demon-queller 

1725

Nishimura Shigenaga

Shöki the Devil Queller

1740-talet

Katsukawa Shunsho

The Actor Ichikawa Danzo III as Shoki the Demon Queller in the Play Date Moyo Kumo ni Inazuma,

Performed at the Morita Theater in the Tenth Month, 1768

Legenden berättar att Shōki ursprungligen var läkare i Shensiprovinsen i Tangdynastins Kina. Han examinerades för att kunna träda i kejserlig tjänst. Resultatet var lysande, men han avvisades för sin fulhets skull. Då begick han självmord. Kejsaren blev då mycket upprörd och beordrade att Shōki skulle begravas i grön svepning, något som normalt var reserverat för kejsarens klan. I gengäld svor Shōkis ande att han skulle beskydda kejsarens familj från ondskefulla och sjukdomsskapande demoner.

Där finns också en annan variant på legenden, där Shōki misslyckades i examen, och begick självmord av det skälet.

Kikugawa Eizan

Zhong Kui (Shôki) the Demon Queller

I en annan legend berättas att Shōki uppträdde i den sjuke kejsar Xuanzongs (685-762 e.Kr.) dröm, och fördrev de demoner som orsakade sjukdomen. Den tillfrisknade kejsaren ska då ha förlänat Shōki titeln "Doktor av Zhongnanshan".

Utagawa Kunisada

Actor Nakamura Shikan as Shôki the Demon Queller

Från serien Dance of Nine Changes (Kyû henge no uchi)

Utagawa Kunisada

Ichimura Uzaemon as Shoki

1840

Vad som är sanning och myt får vi aldrig veta, men vi kan inte utesluta att det finns en äkta historisk förlaga till Shōki, en person som verkligen funnits, och att nåt speciellt inträffat som skapade grogrunden till legenderna.

Utagawa Kuniyoshi

Shoki

ca 1847

Utagawa Kuniyoshi

Shoki san jaki ni sokuto

1858

Ryusai Shigeharu

Nakamura Utaemon III as Shoki

Från serien Quick Changes (Shichihenge no uchi)

ca 1822-1826

I dagens Japan är Shoki i stort sett bortglömd. Utom i Kyoto, där man fortfarande kan se små shokistatyer över ingången till många hus. Han är då husets beskyddare, och anses bland annat skydda mot eld. 

Shakuhachi

En shakuhachi är en japansk bambuflöjt av en typ som utvecklades under Azuchi-Momoyama-perioden (1573 - 1603), ur en äldre flöjt, hitoyogiri, och fick sin slutgiltiga form under Edoperioden. Shakuhachin är forfarande i bruk medan hitoyogirin slutade användas redan på 1700-talet. Bambuflöjten kom dock från Kina redan på 500-talet e.Kr. Det finns en hel släktlinje bambuflöjter som leder fram till den moderna Shakuhachin:

Gagaku shakuhachi, användes ungefär 600-800-talen. 

Tempuku, ungefär 1100-talet.

Hitoyogiri, Muromachiperioden (1382-1573) till Edoperioden. 

Miyogiri och Fuke shakuhachi från 1600-talet och framåt. 

Modern shakuhachi från 1900-talet och framåt.

En shakuhachi spelas vertikalt och har fem hål. Fyra för fingrar och ett för tummen. Stämningen är en pentatonisk mollskala, men finger och blåsteknik gör tonurvalet större. Modern shakuhachi finns även med annat hålantal.

Komusô, vandrande Zenmunkar av Fukesekten, som också var spioner för Shogunatet, förrändrade formen så att flöjten även kunde användas som vapen.

Shakuhachispel förbjöds vid Meijirestaurationen, antagligen fruktade kejsaren spionmunkarna. När det efter en tid tilläts igen, var det uteslutande som ackompangemang till andra instrument. Först senare tilläts solospel igen, och då hade en stor del av Fukemunkarnas tradition försvunnit.

Shakuhachi förekommer på träsnitt inom ukiyo-e. 

Tre Shakuhachispelare.

Den förste av Suzuki Harunobu, den andre av Kitao Shigemasa och den tredje av Okumura Masanobu

Harunobu, Couple Playing a Duet on Koto and Shakuhachi

1767-1768

Kitao Shigemasa, Woman Holding an Insect Cage and Woman Playing the Shakuhachi

1777

Gosei, Shakuhachi and its cover

Torii Kiyonaga,

Young Man, Older Man, and Woman Dressed as Komusô

1781 

Utagawa Kuniyoshi

Kuniyoshi moyô shôfuda tsuketari genkin otoko

1845

Okumura Masanobu

Okumura Masanobu (1686-1764) var en av de tidiga ukiyo-e-konstnärerna, och han skapade både träsnitt och målningar. Av allt att döma var han självlärd, men tog intryck av Hishikawa Moronobu respektive Torii Kiyonobu.

Masanobu har kommit lite i skymundan, men han tillhör definitivt de allra främsta då det gäller den speciella genre som kallas urushi-e, lacktryck, en genre som han möjligen var först med. Man strödde metallpulver över färgen för att ge ett intryck av japansk lack. Stilen igenkänns framförallt på kraftiga svarta linjer.

Han provade också negativa tryck, dvs vita linjer och svart bakgrund, en stil som kallas ishizuri-e.

I början sysslade Masanobu främst med illustration, och övergick sen till album med serier av tryck, där han ibland visar på influenser från tidigare japansk konst, t ex toba-e från 1100-talet. Men han experimenterade hela tiden med såväl stilar på träsnitt som motivval, perspektiv och format, och en del av resultaten kom att påverka den efterföljande konsten.

Han kom dock aldrig att göra flerfärgstryck. Han gjorde tvåfärgstryck respektive svartvita tryck som ibland handmålades i efterhand. Flerfärgstrycket skulle snart introduceras av nästa store mästare, Harunobu.

Okumura Masanobu lär för övrigt ha varit skaparen av serieboken, "the comic book".

 Okumura Masanobu, Tiger och Bambu, ca. 1725

handmålad

Okumura Masanobu

Kakemono-e, dvs en bildrulle

Okumura Masanobu

Chinese Sages Kyoyü and Söfu, late 1740s

Exempel på Ishizuri-e

Okumura Masanobu
 The Kabuki theater Ichimura-za in its early days

Exempel på Uki-e, perspektivbild

Okumura Masanobu

Tug of War - Seven Gods of Good Fortune

Okumura Masanobu

Murasaki Shikibu från serien Ukiyo-e Genji

ca 1710

Okumura Masanobu

Ishiyama Genda, från en namnlös serie med krigare

Okumura Masanobu

Skådespelarna Nakamura Kiyozô som Yaoya Oshichi och Onoe Kikugorô I som Kichisaburô

1740

Aka-e - Röda Tryck

Aka-e är en term för träsnitt där rött är en dominerande färg. Av någon anledning ansågs röda tryck skydda mot smittkoppor, speciellt om de avbildade en figur som kallades Shoki. Han var en demondödare som urspungligen kom från Kina, där han kallades Zhong Kui (eller Chung Kwei).

 Aka-e av Utagawa Yoshitora, från 1850-1860.

Aka-e av Okumura Masanobu, från 1730-talet.

Speciellt smittkoppstryck av Utagawa Kuniyoshi.

Shoki, framträdande i dröm, Hasegawa Sadanobu, ca 1840.

Till sist en bild föreställande Shoki. Den ska inte kallas aka-e, eftersom rött inte är framträdande. Men vi tar med den ändå, jag tycker den är expressiv. Dessutom är den gjord av en av mina personliga ukiyo-e-favoriter, Utagawa Kuniyoshi.

Shoki, av Utagawa Kuniyoshi