Aka-e - Röda Tryck

Aka-e är en term för träsnitt där rött är en dominerande färg. Av någon anledning ansågs röda tryck skydda mot smittkoppor, speciellt om de avbildade en figur som kallades Shoki. Han var en demondödare som urspungligen kom från Kina, där han kallades Zhong Kui (eller Chung Kwei).

 Aka-e av Utagawa Yoshitora, från 1850-1860.

Aka-e av Okumura Masanobu, från 1730-talet.

Speciellt smittkoppstryck av Utagawa Kuniyoshi.

Shoki, framträdande i dröm, Hasegawa Sadanobu, ca 1840.

Till sist en bild föreställande Shoki. Den ska inte kallas aka-e, eftersom rött inte är framträdande. Men vi tar med den ändå, jag tycker den är expressiv. Dessutom är den gjord av en av mina personliga ukiyo-e-favoriter, Utagawa Kuniyoshi.

Shoki, av Utagawa Kuniyoshi

Meijirestaurationen

Den process som efter nästan 700 år avskaffade shogunatet i Japan och åter lade makten i händerna på kejsaren kallas Meijirestaurationen, efter kejsarens regentnamn, Meiji. Förloppet var komplicerat och fullt med motsättningar.

Japans siste shogun, Tokugawa Yoshinobu, i Osaka 1867.

Efter konflikter sen 1866, avgick den siste Shogun, Tokugawa Yoshinobu, officiellt den 9 november 1867, shogunatet avskaffades, och kejsaren var då formellt herre i Japan igen. Men 1868 ledde motsättningarna till inbördeskrig (Boshinkriget). Det var dock slut i maj 1869, varefter Meijirestaurationen kan sägas vara fullbordad.

Konsekvenserna av Meijirestaurationen var djupgående. Edoperioden var slut, samuraikulturen avskaffades, konstnärlig smak och kulturella värderingar förändrades och Japan började utvecklas i riktning mot ett industrisamhälle.

Kejsaren Meiji, Avfotograferad teckning av Eduardo Choissone, foto av Maruki Riyoo.

Shunga

Shunga är benämningen på måleri och träsnittskonst med erotiska motiv. I själva verket är det ett av de första motiven i ukiyo-e, kanske det allra första. Kanbunmästaren arbetade i övervägade grad med shunga. Tidiga ukiyo-e-mästare som Hishikawa Moronobu och Sugimura Jihei skapade massor - shunga utgör ca 25% av Moronobus produktion och mer än 60% av Jiheis - och de flesta ukiyo-e-konstnärer fram till ukiyo-e-periodens slut, vid Meijirestaurationen, sysslade i större eller mindre grad med shunga.

Shunga är mer eller mindre explicit. Det kan vara förfinad erotik men också rena sexscener med tydligt avbildade könsorgan.

Syftet med shunga har diskuterats, och det finns flera förslag. Ett är naturligtvis att shunga fyllde en rent pornografisk nisch, men en del verk kan ha ingått i "sexmanualer", pedagogiska verk avsedda för unga brudar att ta del av inför bröllopet. Inget hindrar väl att båda de uppfattningarna, och kanske någon mera, till en del skulle kunna vara riktiga.

Shunga benämns ibland på japanska som warai-e, vilket betyder "skrattbilder". Det antyder inte komik, utan att de är overkliga, att de behandlar nånting utanför normal anständighet.

Å andra sidan får man inte glömma att den japanska synen på sex vid den tiden skiljde sig markant från den västerländska. Kurtisaner var en slags konstnärer inom sitt fack och sex sågs närmast som en konstart.

Allt förrändrades vid Meijirestaurationen. 1872 promulgerades Ishiki kaii jorei (förordningen om offentlig moral), som bland annat förbjöd erotisk konst.

Kanbunmästaren

 Kanbunmästaren, handmålat träsnitt.

Ukiyo-e anses ibland ha skapats av Kanbunmästaren, en träsnittskonstnär vars närmare identitet är okänd. Han var verksam ungefär åren 1660-1673, och gjorde ett femtiotal illusterade böcker, målningar och de första träsnitten som inte var en del av böcker utan tryckta på separata pappersark. De allra flesta av hans bilder var erotiska motiv, shunga, och trycken var svartvita, ibland med lite färg ditmålad efteråt.

Kanbunmästaren var mentor åt Moronobu, den förste riktige ukiyo-e-mästaren.

Kanbunmästaren, Målning.

Kanbunmästaren, Yoshiwaras "Pillow Pictures".